Puxada de Rede
- Dra nät

Kvar på några få platser vid Bahias kustlinje i Brasilien finns Puxada de Rede. Det är en viktigt kulturell manifestation i folklore-aspekt, med delar av sin härkomst från den svarta afrikanska kulturen.

Puxada de rede gör att fiskare, och de folk som fortfarande lever enligt den gamla traditionen och kulturen vid havet och stranden, kan bevara sina afrikanska rötter och föra dem vidare. Detta genom att man, samtidigt som man fiskar eller utför aktiviteter som har med fiskande och nätläggning att göra, dansar olika danser och sjunger sånger eller poesi med rötter hos de första brasilianska folken och deras liv som fiskare.

Puxada de Rede eller att "dra nät", som man kan säga på svenska, återkommer varje år i Brasilien mellan oktober och april, en period när fiskarna i havet vid Brasiliens nordöstra kust letar upp varmare vatten. Under den här tiden utförs själva fisket och dragandet av ett gigantiskt nät, vid strandens kant och inte ute till havs som man vanligen brukar göra. Att utföra en Puxada de Rede är vanligt på stränder som Armação, Chega Nego och Carimbamba.

Nätet som används har upp till tusen meter snöre och kan ta upp till fem månader att göra klart. För att bemästra nätet behöver man 63 människor: 1 huvudchef, 1 chef för stranden, 1 chef för vattnet, 20 catadores, 20 st arbetandes på/i vattnet och 20 st arbetandes på land.

Nätet läggs ut i en stor båge från stranden och båtar läggs i en cirkel runtom nätet. Fisken kommer in genom en öppning i nätet, och när den blir synlig för männen som arbetar på land dras nätet in mot stranden.

Enkla sånger sjungs på samma sätt som de sjöngs av förfäderna, där texterna berättar om, och refererar tillbaka till, fäderneslandet, som till exempel Aruanda. Den sista sången som sjungs när arbetet är slutfört är alltid en sång som hyllar havets drottning, som tack för den goda fiskelyckan.

Precis som Maculelê har Puxada de rede, när den visas upp som en dans, en historia att berätta. Historien berättas i sånger där dansarna föreställer kvinnor och män i traditionella dräkter som kommit för att fiska och utföra en Puxada de rede vid havet.
Sångerna och legenden berättar om en fiskare som tillsammans med sina vänner, i hopp om god fiskelycka och Guds goda vilja, åkte ut i en av de båtar som används vid puxadan. På kvällen när båten återvände till stranden letade fiskarens fru efter sin man, men hon hittade honom inte bland de andra männen. Senare, när nätet skulle dras upp, hittade man fiskaren i nätet. Han hade ramlat i, fastnat och drunknat.

Av detta trodde man att havets drottning, a Rainha do mar, orixan Iêmanjá (gudom med makt över alla vatten i den afrobrasilianska religionen candomblé) hade förälskat sig i fiskaren och därför dragit ned honom till sig i djupet.

När puxada de rede visas upp som dans berättas denna historia i sångerna och dansarna utför rörelser som symboliserar dragandet av nätet, fiskandet och båtens färd på vattnet, bland annat.

Illustration: Ingela Hjerne